Laboration
11.Häll ett glas kallt vatten
Geomförande
Jag hällde kallt vatten i en bägare och ställde bägaren på ett bord och väntar tiils vattnet blir rumstemperatur.
Hypotes
Jag tror att det kommer bubblor.
Material
Bägare,vatten.
Resultat
Vattnet blev grumligt ,lite damigt också kom det små bubblor
Slutsats
Det fanns löst gas i vattnet som blev bublor och damm,min hypotes var rätt.
Geomförande
Jag hällde kallt vatten i en bägare och ställde bägaren på ett bord och väntar tiils vattnet blir rumstemperatur.
Hypotes
Jag tror att det kommer bubblor.
Material
Bägare,vatten.
Resultat
Vattnet blev grumligt ,lite damigt också kom det små bubblor
Slutsats
Det fanns löst gas i vattnet som blev bublor och damm,min hypotes var rätt.
Testa Mig Själv 5.4
1.Vårt dricksvatten kommer ifrån marken,ytvatten,sjöar eller ifrån grundvatten.
2.Först silar det bort skräp som släm och vattenväxter.Efter det tar man bort småpartiklar och bakterier genom att hälla ett klibbigt ,geleaktigt ämne i vattnet .Partiklarna fastnar i gelen så att det bildas klumpar som sjunker till botten.
Vattnet får sedan passera genom ett tjockt lager sand.Sanden filterar bort de föroreninngar som fortfarande finns kvar.Till slut häller man ett bakteriedödande medel i vattnet.Ofta innehåller medlet klor eller föreningar med kolratomer.Ibland annnväder man även ozon.
3.Avloppsvatten renas i tre steg:I den mekaniskareningen silas först alla stora föroreningar bort med ett galler.Sedan får uppsammlat material sedimentera.Det betyder att det sjunker till botten.
Vid bilogiska rensningen låter man bakterier och andra mikroorganismer rena vattnet.De äter upp ämnen som innehåller kolatomer.Samtidigt växer de och förökar sig.Nu har man nästan fått borta all smuts.
I den kemiska föreningen ingår bland annat flockning som tar bort fosfate.
4.För att man inte ska bli sjuk utav bakterier eller smutsiga småpartiklar.
5.För att kunna annvända det flera gånger som i ett kretslopp.
6.Har redan skrivit det!
2.Först silar det bort skräp som släm och vattenväxter.Efter det tar man bort småpartiklar och bakterier genom att hälla ett klibbigt ,geleaktigt ämne i vattnet .Partiklarna fastnar i gelen så att det bildas klumpar som sjunker till botten.
Vattnet får sedan passera genom ett tjockt lager sand.Sanden filterar bort de föroreninngar som fortfarande finns kvar.Till slut häller man ett bakteriedödande medel i vattnet.Ofta innehåller medlet klor eller föreningar med kolratomer.Ibland annnväder man även ozon.
3.Avloppsvatten renas i tre steg:I den mekaniskareningen silas först alla stora föroreningar bort med ett galler.Sedan får uppsammlat material sedimentera.Det betyder att det sjunker till botten.
Vid bilogiska rensningen låter man bakterier och andra mikroorganismer rena vattnet.De äter upp ämnen som innehåller kolatomer.Samtidigt växer de och förökar sig.Nu har man nästan fått borta all smuts.
I den kemiska föreningen ingår bland annat flockning som tar bort fosfate.
4.För att man inte ska bli sjuk utav bakterier eller smutsiga småpartiklar.
5.För att kunna annvända det flera gånger som i ett kretslopp.
6.Har redan skrivit det!
Testa Dig Själv 5.3
1.Det kallas avdunstning.
2.Vattenånga är genomskinlig gas.
3.Förklaringen finns i värmerörelsena hos molekylerna där slumpen kan göra att en del molekyler för lite högre fart än andra. Så även vid rumstemperatur kan det finnas en del molekyler som har så hög fart att de sliter sig loss och det blir ånga.
4.regn o snö
5.vattnet rinner tillbaka till havet der måste renas olika.
2.Vattenånga är genomskinlig gas.
3.Förklaringen finns i värmerörelsena hos molekylerna där slumpen kan göra att en del molekyler för lite högre fart än andra. Så även vid rumstemperatur kan det finnas en del molekyler som har så hög fart att de sliter sig loss och det blir ånga.
4.regn o snö
5.vattnet rinner tillbaka till havet der måste renas olika.
Testa Dig Själv 5.2
1.H O är formeln för vatten.
2.När vattnet är +4 C då väger vattnet som mest.
3.I is ligger vattenmolekylerna i ett glest mönster.Därför tar molekylerna mer plats än i flytande vatten.Resultatet blir att en liter is väger mindre än en liter flytande vatten.
4.Har du tex sett en kran som står och dropar någon gång?Det samlas mer och mer vatte vid kranens öppning.Till slut bildas en droppe som faller ner.Men hur kan droppen hålla ihop?
5.Förklaringen är något som kallas värmekapacitet.Men det menas att olika ämnen är olika lätta värma upp och kyla ner.
6. Det är kapilär kraften som gör att växter kan klättra upp ur trånga utrymen.
2.När vattnet är +4 C då väger vattnet som mest.
3.I is ligger vattenmolekylerna i ett glest mönster.Därför tar molekylerna mer plats än i flytande vatten.Resultatet blir att en liter is väger mindre än en liter flytande vatten.
4.Har du tex sett en kran som står och dropar någon gång?Det samlas mer och mer vatte vid kranens öppning.Till slut bildas en droppe som faller ner.Men hur kan droppen hålla ihop?
5.Förklaringen är något som kallas värmekapacitet.Men det menas att olika ämnen är olika lätta värma upp och kyla ner.
6. Det är kapilär kraften som gör att växter kan klättra upp ur trånga utrymen.
Testa Dig Själv 5.1
1.Svar:Ungefär 70 % av din kropp är vatten.
2.Din kropp gör utav 1,5 liter vatten varenda dag.
3.Sötvatten 2,7 %,saltvatten 97,3 %
4.Om det inte fanns vatten så skulle inte inte båtar kunna transportera mat tex.
5.Vi skulle få kris för att alla i världen skulle få för lite vatten och för lite mat (fisk).
2.Din kropp gör utav 1,5 liter vatten varenda dag.
3.Sötvatten 2,7 %,saltvatten 97,3 %
4.Om det inte fanns vatten så skulle inte inte båtar kunna transportera mat tex.
5.Vi skulle få kris för att alla i världen skulle få för lite vatten och för lite mat (fisk).
Testa Dig Själv 4.6
1.Svar:92% av alla atomer är väteatomer.
2.Svar:Väte är det lättaste ämnet som finns.Därför annvändes det förr i ballonger och luftskepp.Men eftersom väte är mycket brandfarligt man nu för tiden ersatt det med ett lätt ämne som inte kan brinna ,ädelgasen helium.
3.Svar:Väte annvänd idag inom industrin annvänds vätgas bland annat när man tillverkar maragarin.Väte behäv också för att framkalla kemikalier som ammonaik och saltsyra.
4.Svar:Skillnader:
Vätes molekylformel är H2 medans kvävens kolekylformel är N2.Kväve annvänds till när man tillverkar gödningsmedel,färgämnen och läkemedel.Vätgas annvänds när man tillverkar margarin och när det behövs framställa kemikalier som ammoniak och saltsyra.
Likheter:
Båda gaserna finns runt omkring oss.
2.Svar:Väte är det lättaste ämnet som finns.Därför annvändes det förr i ballonger och luftskepp.Men eftersom väte är mycket brandfarligt man nu för tiden ersatt det med ett lätt ämne som inte kan brinna ,ädelgasen helium.
3.Svar:Väte annvänd idag inom industrin annvänds vätgas bland annat när man tillverkar maragarin.Väte behäv också för att framkalla kemikalier som ammonaik och saltsyra.
4.Svar:Skillnader:
Vätes molekylformel är H2 medans kvävens kolekylformel är N2.Kväve annvänds till när man tillverkar gödningsmedel,färgämnen och läkemedel.Vätgas annvänds när man tillverkar margarin och när det behövs framställa kemikalier som ammoniak och saltsyra.
Likheter:
Båda gaserna finns runt omkring oss.
Testa Dig Själv 4,5
1.Svar:De har ökats under de senaste 200 åren för all mängd olja och gaser som männsikan tar ut i luften.
2.Svar:Oxiderna som orsakar sur regn är svaveldioxid och kvävedioxid kan reagera med vatten i luften och bilda syror.
3.Svar:Kolväten är kemsika föreningar som bara innehåller ko-och väteatomer.Dem finns bland annat i olja,lacknafta och bensin.
Utsläppen utan kolväten bidrar till den farliga smogen.
4.Svar:Problemen där smog är störst är Los Angeles,Aten och Tokyo.
5.Svar:Ibland är det ont om syre när ämnen med kolatomer brinner.Då kan inte varje kolatom få två syreatomer utan får nöja sig med en.Kolmondioxid kan vara farliga längs trfikerade gator kan halterna bli stora och känsliga personer kan få problem med andningen.
6.Svar:Både svaveloxider och kväveoxider kan reagera med vatten i luften och bilda syror.De kan sedan falla ner som surt regn.
2.Svar:Oxiderna som orsakar sur regn är svaveldioxid och kvävedioxid kan reagera med vatten i luften och bilda syror.
3.Svar:Kolväten är kemsika föreningar som bara innehåller ko-och väteatomer.Dem finns bland annat i olja,lacknafta och bensin.
Utsläppen utan kolväten bidrar till den farliga smogen.
4.Svar:Problemen där smog är störst är Los Angeles,Aten och Tokyo.
5.Svar:Ibland är det ont om syre när ämnen med kolatomer brinner.Då kan inte varje kolatom få två syreatomer utan får nöja sig med en.Kolmondioxid kan vara farliga längs trfikerade gator kan halterna bli stora och känsliga personer kan få problem med andningen.
6.Svar:Både svaveloxider och kväveoxider kan reagera med vatten i luften och bilda syror.De kan sedan falla ner som surt regn.
Testa Dig Själv 4.4
Av:Axel & Oscar A
Fråga: Vad menas med oxider?
1.Svar:Det bildas en kemisk reaktion.
Fråga: Ge exempel på några oxider i luften.
2.Svar: Koldioxid är ett resultat av en kemisk reaktion, med luften och något brännbart.
Fråga. Vad menas med förbräninng?
3.Svar:När ett ämne brinner sätts ämnets atomer alltid ihop med syreatomer.Den typen av kemisk reaktion kallas förbränning
Fråga: Ge exempel på några tillfällen när det bildas koldioxid.
4.Svar:Ämnen som innehåller kolatomer brinner lätt i luften eller syre.Exempel på sådana ämnen är stenkoll,ved,plast och bensin.
Om det finns gott om syre vid förbränningen får varje kolatom två syreatomer-gasen koldioxid bildas.
Fråga: Vad är fotosyntes?
5.Svar:När växterna tillverkar socker bildar de samtidigt syre som de släpper ut i luften.
Fråga: Varför ökar koldioxidhalten i atmosfären och vad kan det leda till?
6.Svar:Det blir större kolioxidhalt i atmosfären eftersom vi förbränner mer olja,kol och bensin.
Fråga:
7.Isället för att annvända bensin i bilar kan man annvända biobränsle och det är bättre för naturen och man släpper ut mindre bränsle.
Fråga: Vad menas med oxider?
1.Svar:Det bildas en kemisk reaktion.
Fråga: Ge exempel på några oxider i luften.
2.Svar: Koldioxid är ett resultat av en kemisk reaktion, med luften och något brännbart.
Fråga. Vad menas med förbräninng?
3.Svar:När ett ämne brinner sätts ämnets atomer alltid ihop med syreatomer.Den typen av kemisk reaktion kallas förbränning
Fråga: Ge exempel på några tillfällen när det bildas koldioxid.
4.Svar:Ämnen som innehåller kolatomer brinner lätt i luften eller syre.Exempel på sådana ämnen är stenkoll,ved,plast och bensin.
Om det finns gott om syre vid förbränningen får varje kolatom två syreatomer-gasen koldioxid bildas.
Fråga: Vad är fotosyntes?
5.Svar:När växterna tillverkar socker bildar de samtidigt syre som de släpper ut i luften.
Fråga: Varför ökar koldioxidhalten i atmosfären och vad kan det leda till?
6.Svar:Det blir större kolioxidhalt i atmosfären eftersom vi förbränner mer olja,kol och bensin.
Fråga:
7.Isället för att annvända bensin i bilar kan man annvända biobränsle och det är bättre för naturen och man släpper ut mindre bränsle.
Testa Dig Själv 4.3
1.Svar: De mest vanliga ädelgaserna heter belium,neon,argon och krypton.
2.Svar: Det menas att de aldrig bildar kemiska rektioner eller bildar kemiska föreningar med andra ämnen.
3.Svar: Argon,neon och krypton annvänds för olika sorters belysning.
Helium kan man annvända i luftskepp.
Ädelgaserna regerar inte emot varandra så de kan annvändas som skyddsgaser.
Vanliga glödlampor är oftast fyllda med argon för att glödtråden ska hålla längre.
4.Svar: Argon annvänd som förpackningsgas i livsmedel.
5.Svar: Argon betyder inaktiv,den annvänd bland annat i lampor.
2.Svar: Det menas att de aldrig bildar kemiska rektioner eller bildar kemiska föreningar med andra ämnen.
3.Svar: Argon,neon och krypton annvänds för olika sorters belysning.
Helium kan man annvända i luftskepp.
Ädelgaserna regerar inte emot varandra så de kan annvändas som skyddsgaser.
Vanliga glödlampor är oftast fyllda med argon för att glödtråden ska hålla längre.
4.Svar: Argon annvänd som förpackningsgas i livsmedel.
5.Svar: Argon betyder inaktiv,den annvänd bland annat i lampor.
Testa Dig Själv 4.2
1.Svar: Molekylformeln är O3
2.Svar: Freonerna annväds tillexempel drivgas i sprayburkar och som kylämne i kylskåp och frysboxar.
3.Svar: Det bildas när när solen skiner på bilavgaser. Det kan bidra till att väter blir skadade och bidra till att skogen dör och om det inte fanns några växter eller träd så skulle inte människan överleva.
4.Svar: Asonkifter fågar upp en del av ultravioletta ljus som kommer ifrån solen. Det är onsynligt ljus som skulle vara farligt för allt liv på jorden.
5.Svar: Det finns saker som kan skada ozonskiftet som tillexempel som drivgas i sprayburkar och som "kylämne"i kylskåp och frysboxar.
6.Svar: Ozonbalansen bildas när det starka solljuset högt uppe i atmosfären bryter sönder syremolekyler så att det bildas fria syreatomer.
7.Svar: Man ska testa ämnet och kolla innan man tar ut det så att det inte är några biefekter som kan vara farliga.
2.Svar: Freonerna annväds tillexempel drivgas i sprayburkar och som kylämne i kylskåp och frysboxar.
3.Svar: Det bildas när när solen skiner på bilavgaser. Det kan bidra till att väter blir skadade och bidra till att skogen dör och om det inte fanns några växter eller träd så skulle inte människan överleva.
4.Svar: Asonkifter fågar upp en del av ultravioletta ljus som kommer ifrån solen. Det är onsynligt ljus som skulle vara farligt för allt liv på jorden.
5.Svar: Det finns saker som kan skada ozonskiftet som tillexempel som drivgas i sprayburkar och som "kylämne"i kylskåp och frysboxar.
6.Svar: Ozonbalansen bildas när det starka solljuset högt uppe i atmosfären bryter sönder syremolekyler så att det bildas fria syreatomer.
7.Svar: Man ska testa ämnet och kolla innan man tar ut det så att det inte är några biefekter som kan vara farliga.
Testa dig själv 4.1
1.Svar: Ädelgaser 0,93%,koldioxid 0,04%,syre 21%,kväve 78% och övriga gaser 0,03%.
2.Svar: Den gas som det finns mest utav i luften är kväve med 78%
3.Svar: 21% av luften är syre.
4.Svar: 10 mils höjd.
5.Svar: Det menas att när man desto högre går upp emot himlen desto glesare blir luften för att atmoerna dras ifrån varandra.
6. Svar: Om man tar en stor gläddande pinne och lägger ner den i ett glas med syrgas så är det ren syrgas.
7. Svar: Syre molekylen har två stycken syre atomer. Och kväve molekylen har två kväve atomer.
8.Svar: Vi annvänder syrgas till stridspiloter för att luften är så tunn på hög höjd. När man tillverkar järn och stol behövs syre vid olika kemiska reaktioner.
Nedskylt,flytande kväve kan användas som kylmedel när man frystorkar och transporterar mat eller när man opererar.
9.Svar: När man speparerar gaserna i luft kyler man först luftn så kraftigt att den blir flytande. Sedan kan mna utnyttja att gaserna har olika kokpunkt och skilja dem åt genom desillation.
10.Svar: Alla växter skulle dö så du skulle inte människorna och djuren kunna överleva.
2.Svar: Den gas som det finns mest utav i luften är kväve med 78%
3.Svar: 21% av luften är syre.
4.Svar: 10 mils höjd.
5.Svar: Det menas att när man desto högre går upp emot himlen desto glesare blir luften för att atmoerna dras ifrån varandra.
6. Svar: Om man tar en stor gläddande pinne och lägger ner den i ett glas med syrgas så är det ren syrgas.
7. Svar: Syre molekylen har två stycken syre atomer. Och kväve molekylen har två kväve atomer.
8.Svar: Vi annvänder syrgas till stridspiloter för att luften är så tunn på hög höjd. När man tillverkar järn och stol behövs syre vid olika kemiska reaktioner.
Nedskylt,flytande kväve kan användas som kylmedel när man frystorkar och transporterar mat eller när man opererar.
9.Svar: När man speparerar gaserna i luft kyler man först luftn så kraftigt att den blir flytande. Sedan kan mna utnyttja att gaserna har olika kokpunkt och skilja dem åt genom desillation.
10.Svar: Alla växter skulle dö så du skulle inte människorna och djuren kunna överleva.
Läxa
Fråga:
Vilket år skapades den första wikin?,och vad hette mannen som skapade den?
Svar:
Den första wikin skapades år 1995 och den wikin hette Wiki Wiki Web av Ward Cunningham. Han tog ordet wiki ifrån det hawaiianska wikiwiki som betyder snabbt.efetrsom tanken var att det skulle gå snabbt att arbeta på arbetsplatsen.
Den störtsa och mest kända wikin idag är Wikipedia!Det fria upplslags värket som alla internationela annvändare kan skriva i.
Räkne-Uppgifter
1: En container står på andra våningen i ett stort lager. Arean på containerns botten är 4 m2. Den väger 2 ton. med hur stor kraft belastar den golvet i lagret?
Vilket tryck har containern på golvet?
Svar:Den belastar golvet med 20 000N
2ton=20 000 N
2: Olle väger 55 kg. Hur stor är kraften som drar honom mot jorden?
Svar:Det motsvarar 550N
55kg=550N
3: Olle ställer sig på en platta med arean 1 m2. Vilket tryck har den mot marken?
Svar:
En femkilostyngd med bottenarean 1,5 dm2 står på ett bord. Vilket tryck utövar den?
Om du står på tå, hu stort tryck utövar du på golvet? Förklara vilka antaganden du gör.
Trycket i däcket på en enhjuling är 2 bar (200 kPa) när Olle balanserar på den. hur stor yta av däcket trycker mot marken?
En uppgift där man söker ytan.
Mjölk Experiment
Vi ska göra ett experiment som har med densinitet att göra.
Vi kommer att ta en stor behållare med varmt vatten och sedan kommer vi att lägga ner en kall mjölkkub och se vad som händer och varför.
Vi gjorde ett test på hur det kommer att se ut och då flöt mjölkkuben längst vattnets yta och det berode på att mjölkkuben hade väldigt lite denisitet och det var därför den inte sjönk ner i behållaren. Vattnet blev också spökfärgat om vi får uttrycka oss så.
Vi kommer att berätta steg för steg vad som händer med mjölkkuben och vattnet.
Vi kommer att ta en stor behållare med varmt vatten och sedan kommer vi att lägga ner en kall mjölkkub och se vad som händer och varför.
Vi gjorde ett test på hur det kommer att se ut och då flöt mjölkkuben längst vattnets yta och det berode på att mjölkkuben hade väldigt lite denisitet och det var därför den inte sjönk ner i behållaren. Vattnet blev också spökfärgat om vi får uttrycka oss så.
Vi kommer att berätta steg för steg vad som händer med mjölkkuben och vattnet.
Studieuppgifter
1. Vad menas med materia? Oavsett vad det är för något föremål så allting gjort av materia.
2. Ge ett par exempel på sådant som inte är materia. Värmen ifån basan är inte gjort av materia. Searinljuset och glödlampornas ljus är därimot inte gjort av materia.
3. Vilka ord annvänder du till vardags för massa? Vi annvänder vikt istället för massa.
4. Ge exempel på några vanliga vågor. Mat våg, människo våg, djur våg, frunkt våg och balans våg.
5. A)1,2kg=1200g B)3,6kg=3600g C)13,06kg=13 060g D)420g=0,420kg E)82g=0,082kg F)9400g=9,4kg
6A)150mg=1500g B)0,15g=15mg C)15g=1,5mg D)1,5g=0,15mg E)650mg=6500g F)65mg=650g
7. En balansvåg är i jämnvikt när ett föremål ligger på den ena vågskalan och den andra belastat med dessa vikter:
2st 1kg-vikter, 1st 200g-vikt. 2300g
8 Till en viss balansvåg hör följande uppsättning vikter:
A)1st 50g+1st 10+1st 5g+2st 2g=69g
B)2st 200g-1st 100g+2st 20-1st 10g+2st 2g-1st 1g=333
C)1st 500g+1st 50g+1st 10+1st 5g+2st 2g-1st 1g=0,568g
9 Du har en påse med några tusental likandana skruvar. Du vill veta ungefär hur många skruvar det finns i en påse,men tycker att det är för tidsödande att räkna dem.Hur kan du göra?
2. Ge ett par exempel på sådant som inte är materia. Värmen ifån basan är inte gjort av materia. Searinljuset och glödlampornas ljus är därimot inte gjort av materia.
3. Vilka ord annvänder du till vardags för massa? Vi annvänder vikt istället för massa.
4. Ge exempel på några vanliga vågor. Mat våg, människo våg, djur våg, frunkt våg och balans våg.
5. A)1,2kg=1200g B)3,6kg=3600g C)13,06kg=13 060g D)420g=0,420kg E)82g=0,082kg F)9400g=9,4kg
6A)150mg=1500g B)0,15g=15mg C)15g=1,5mg D)1,5g=0,15mg E)650mg=6500g F)65mg=650g
7. En balansvåg är i jämnvikt när ett föremål ligger på den ena vågskalan och den andra belastat med dessa vikter:
2st 1kg-vikter, 1st 200g-vikt. 2300g
8 Till en viss balansvåg hör följande uppsättning vikter:
A)1st 50g+1st 10+1st 5g+2st 2g=69g
B)2st 200g-1st 100g+2st 20-1st 10g+2st 2g-1st 1g=333
C)1st 500g+1st 50g+1st 10+1st 5g+2st 2g-1st 1g=0,568g
9 Du har en påse med några tusental likandana skruvar. Du vill veta ungefär hur många skruvar det finns i en påse,men tycker att det är för tidsödande att räkna dem.Hur kan du göra?
