Laboration
11.Häll ett glas kallt vatten
Geomförande
Jag hällde kallt vatten i en bägare och ställde bägaren på ett bord och väntar tiils vattnet blir rumstemperatur.
Hypotes
Jag tror att det kommer bubblor.
Material
Bägare,vatten.
Resultat
Vattnet blev grumligt ,lite damigt också kom det små bubblor
Slutsats
Det fanns löst gas i vattnet som blev bublor och damm,min hypotes var rätt.
Geomförande
Jag hällde kallt vatten i en bägare och ställde bägaren på ett bord och väntar tiils vattnet blir rumstemperatur.
Hypotes
Jag tror att det kommer bubblor.
Material
Bägare,vatten.
Resultat
Vattnet blev grumligt ,lite damigt också kom det små bubblor
Slutsats
Det fanns löst gas i vattnet som blev bublor och damm,min hypotes var rätt.
Testa Mig Själv 5.4
1.Vårt dricksvatten kommer ifrån marken,ytvatten,sjöar eller ifrån grundvatten.
2.Först silar det bort skräp som släm och vattenväxter.Efter det tar man bort småpartiklar och bakterier genom att hälla ett klibbigt ,geleaktigt ämne i vattnet .Partiklarna fastnar i gelen så att det bildas klumpar som sjunker till botten.
Vattnet får sedan passera genom ett tjockt lager sand.Sanden filterar bort de föroreninngar som fortfarande finns kvar.Till slut häller man ett bakteriedödande medel i vattnet.Ofta innehåller medlet klor eller föreningar med kolratomer.Ibland annnväder man även ozon.
3.Avloppsvatten renas i tre steg:I den mekaniskareningen silas först alla stora föroreningar bort med ett galler.Sedan får uppsammlat material sedimentera.Det betyder att det sjunker till botten.
Vid bilogiska rensningen låter man bakterier och andra mikroorganismer rena vattnet.De äter upp ämnen som innehåller kolatomer.Samtidigt växer de och förökar sig.Nu har man nästan fått borta all smuts.
I den kemiska föreningen ingår bland annat flockning som tar bort fosfate.
4.För att man inte ska bli sjuk utav bakterier eller smutsiga småpartiklar.
5.För att kunna annvända det flera gånger som i ett kretslopp.
6.Har redan skrivit det!
2.Först silar det bort skräp som släm och vattenväxter.Efter det tar man bort småpartiklar och bakterier genom att hälla ett klibbigt ,geleaktigt ämne i vattnet .Partiklarna fastnar i gelen så att det bildas klumpar som sjunker till botten.
Vattnet får sedan passera genom ett tjockt lager sand.Sanden filterar bort de föroreninngar som fortfarande finns kvar.Till slut häller man ett bakteriedödande medel i vattnet.Ofta innehåller medlet klor eller föreningar med kolratomer.Ibland annnväder man även ozon.
3.Avloppsvatten renas i tre steg:I den mekaniskareningen silas först alla stora föroreningar bort med ett galler.Sedan får uppsammlat material sedimentera.Det betyder att det sjunker till botten.
Vid bilogiska rensningen låter man bakterier och andra mikroorganismer rena vattnet.De äter upp ämnen som innehåller kolatomer.Samtidigt växer de och förökar sig.Nu har man nästan fått borta all smuts.
I den kemiska föreningen ingår bland annat flockning som tar bort fosfate.
4.För att man inte ska bli sjuk utav bakterier eller smutsiga småpartiklar.
5.För att kunna annvända det flera gånger som i ett kretslopp.
6.Har redan skrivit det!
Testa Dig Själv 5.3
1.Det kallas avdunstning.
2.Vattenånga är genomskinlig gas.
3.Förklaringen finns i värmerörelsena hos molekylerna där slumpen kan göra att en del molekyler för lite högre fart än andra. Så även vid rumstemperatur kan det finnas en del molekyler som har så hög fart att de sliter sig loss och det blir ånga.
4.regn o snö
5.vattnet rinner tillbaka till havet der måste renas olika.
2.Vattenånga är genomskinlig gas.
3.Förklaringen finns i värmerörelsena hos molekylerna där slumpen kan göra att en del molekyler för lite högre fart än andra. Så även vid rumstemperatur kan det finnas en del molekyler som har så hög fart att de sliter sig loss och det blir ånga.
4.regn o snö
5.vattnet rinner tillbaka till havet der måste renas olika.
Testa Dig Själv 5.2
1.H O är formeln för vatten.
2.När vattnet är +4 C då väger vattnet som mest.
3.I is ligger vattenmolekylerna i ett glest mönster.Därför tar molekylerna mer plats än i flytande vatten.Resultatet blir att en liter is väger mindre än en liter flytande vatten.
4.Har du tex sett en kran som står och dropar någon gång?Det samlas mer och mer vatte vid kranens öppning.Till slut bildas en droppe som faller ner.Men hur kan droppen hålla ihop?
5.Förklaringen är något som kallas värmekapacitet.Men det menas att olika ämnen är olika lätta värma upp och kyla ner.
6. Det är kapilär kraften som gör att växter kan klättra upp ur trånga utrymen.
2.När vattnet är +4 C då väger vattnet som mest.
3.I is ligger vattenmolekylerna i ett glest mönster.Därför tar molekylerna mer plats än i flytande vatten.Resultatet blir att en liter is väger mindre än en liter flytande vatten.
4.Har du tex sett en kran som står och dropar någon gång?Det samlas mer och mer vatte vid kranens öppning.Till slut bildas en droppe som faller ner.Men hur kan droppen hålla ihop?
5.Förklaringen är något som kallas värmekapacitet.Men det menas att olika ämnen är olika lätta värma upp och kyla ner.
6. Det är kapilär kraften som gör att växter kan klättra upp ur trånga utrymen.
Testa Dig Själv 5.1
1.Svar:Ungefär 70 % av din kropp är vatten.
2.Din kropp gör utav 1,5 liter vatten varenda dag.
3.Sötvatten 2,7 %,saltvatten 97,3 %
4.Om det inte fanns vatten så skulle inte inte båtar kunna transportera mat tex.
5.Vi skulle få kris för att alla i världen skulle få för lite vatten och för lite mat (fisk).
2.Din kropp gör utav 1,5 liter vatten varenda dag.
3.Sötvatten 2,7 %,saltvatten 97,3 %
4.Om det inte fanns vatten så skulle inte inte båtar kunna transportera mat tex.
5.Vi skulle få kris för att alla i världen skulle få för lite vatten och för lite mat (fisk).
Testa Dig Själv 4.6
1.Svar:92% av alla atomer är väteatomer.
2.Svar:Väte är det lättaste ämnet som finns.Därför annvändes det förr i ballonger och luftskepp.Men eftersom väte är mycket brandfarligt man nu för tiden ersatt det med ett lätt ämne som inte kan brinna ,ädelgasen helium.
3.Svar:Väte annvänd idag inom industrin annvänds vätgas bland annat när man tillverkar maragarin.Väte behäv också för att framkalla kemikalier som ammonaik och saltsyra.
4.Svar:Skillnader:
Vätes molekylformel är H2 medans kvävens kolekylformel är N2.Kväve annvänds till när man tillverkar gödningsmedel,färgämnen och läkemedel.Vätgas annvänds när man tillverkar margarin och när det behövs framställa kemikalier som ammoniak och saltsyra.
Likheter:
Båda gaserna finns runt omkring oss.
2.Svar:Väte är det lättaste ämnet som finns.Därför annvändes det förr i ballonger och luftskepp.Men eftersom väte är mycket brandfarligt man nu för tiden ersatt det med ett lätt ämne som inte kan brinna ,ädelgasen helium.
3.Svar:Väte annvänd idag inom industrin annvänds vätgas bland annat när man tillverkar maragarin.Väte behäv också för att framkalla kemikalier som ammonaik och saltsyra.
4.Svar:Skillnader:
Vätes molekylformel är H2 medans kvävens kolekylformel är N2.Kväve annvänds till när man tillverkar gödningsmedel,färgämnen och läkemedel.Vätgas annvänds när man tillverkar margarin och när det behövs framställa kemikalier som ammoniak och saltsyra.
Likheter:
Båda gaserna finns runt omkring oss.
