Testa dig själv 14.1
1.Hjärtat pumpar ut i blodet stora blodkärl som kallas atärer och vener.
2.Atärerna delas undan för många miljärder små tunna blodkärl som kallas kapillärer.
3.Hjärtat har 2 förmak och 2 kammare.
4.Hjärtat är en hårt arbetande muskel som aldrig får vila. Därför förses det ständigt med syre och näring av så kallade kranskäl i hjärtmuskeln.
5.Från hjärtats högra halva pumpas blodet ut i det lilla kretsloppet.Det går att till lungorna där blodet tar upp syre och avger koldioxid.Sedan strömmar det syreika blodet tillbaka till halvhjärtats vänstra halva.
6.För att blodet kommer ifrån 2 olika kretsloppar.
7.För att hjärtat pumpar hela tiden om inte hjärtat skulle pumpa skulle inte blodet åka runt.
8.För att man kan fördel blodet i olika organ.
9.Ibland svimmar vi utan att vi tänker på det beror på att muskelpipa jobbar inte när vi står stila. Då bildas blodet i kroppen nedre del. När för lite blod strömmar förbi hjärtata blir blodtrycket så lågt hjärnan inte får tillräckligt med blod och syre.
2.Atärerna delas undan för många miljärder små tunna blodkärl som kallas kapillärer.
3.Hjärtat har 2 förmak och 2 kammare.
4.Hjärtat är en hårt arbetande muskel som aldrig får vila. Därför förses det ständigt med syre och näring av så kallade kranskäl i hjärtmuskeln.
5.Från hjärtats högra halva pumpas blodet ut i det lilla kretsloppet.Det går att till lungorna där blodet tar upp syre och avger koldioxid.Sedan strömmar det syreika blodet tillbaka till halvhjärtats vänstra halva.
6.För att blodet kommer ifrån 2 olika kretsloppar.
7.För att hjärtat pumpar hela tiden om inte hjärtat skulle pumpa skulle inte blodet åka runt.
8.För att man kan fördel blodet i olika organ.
9.Ibland svimmar vi utan att vi tänker på det beror på att muskelpipa jobbar inte när vi står stila. Då bildas blodet i kroppen nedre del. När för lite blod strömmar förbi hjärtata blir blodtrycket så lågt hjärnan inte får tillräckligt med blod och syre.
Testa dig själv 15.3
1.Skelett muskler,glatta muskler och Hjärt muskeln.2.Alla våra skelett muskler styrs av vår egen vilja. Andra muskler styr sig själva.
3.Mjälk syra skapas när musklerna inte får tillräcklingt med syre.
4.När biceps späner sig slappnar den andra musklen av.
5.När vi tränar lär sig kroppen att ta upp mer syre ifrån blodet.
6.Om vi värmer upp ordentligt i början av träningen och man strechar efter träningen kan man slippa träningsverk.
7.De långsamma muskelfibrerna är uthålligare och orkar jobba längre än de snabba muskelfibrerna.
8.
Testa dig själv 15.2
1.Fråga: Vilka är skelettets viktigaste funktioner?
Skelettet håller kroppen uppe. Tack vare skelettet får kroppen stadga.
2.Fråga: Nämn olika typer av leder i kroppen.
Kulleder gör att benen kan röra sig i flera riktingar. Gångjärnsleder finns i fingrar och tår och gör så att vi kan böja upp och ned.
3.Fråga: Vad bildas i den röda benmärgen?
Där bildas alla vita och röda blodkroppar.
4.Fråga: Hur kan skelettet både starkt och lätt?
Skelettetbenets yttre del är hård och kompakt,medan den inre delen är mjuk och porös. Detta gör skelettet både starkt och lätt.
5.Fråga: Vilken uppgift har benhinnan?
Runt benet finns en tunn benhinna med blodkärl som förser benets celler med näring och syre.
6.Fråga: Vad är diskbråck?
Diskarna kan skadas om vi lyfter fel eller för tungt. Då kan delar av disken tränga ut mellan kotorna och trycka på en närv. Det kallas diskbråck.
7.Fråga: Hur förnyas skelettet?
När celler i benet dör ersätts de av nya. Det finns både celler som bygger upp och celler som bryter ner ben. Tack vare det kan benet ständigt byggas om.
8.Fråga: Vilka uppgifter har ledbrosk,ledvätskan och ledbanden?
Ledbbrosket är en hinna som gör att vi inte får ont. Led vätskan smörjs in emot ledytorna. Runt lederna sitter ett satkt band som kallas ledband.
9.Fråga: Rita ett skelett och namge så många ben som möjligt.
Skelettet håller kroppen uppe. Tack vare skelettet får kroppen stadga.
2.Fråga: Nämn olika typer av leder i kroppen.
Kulleder gör att benen kan röra sig i flera riktingar. Gångjärnsleder finns i fingrar och tår och gör så att vi kan böja upp och ned.
3.Fråga: Vad bildas i den röda benmärgen?
Där bildas alla vita och röda blodkroppar.
4.Fråga: Hur kan skelettet både starkt och lätt?
Skelettetbenets yttre del är hård och kompakt,medan den inre delen är mjuk och porös. Detta gör skelettet både starkt och lätt.
5.Fråga: Vilken uppgift har benhinnan?
Runt benet finns en tunn benhinna med blodkärl som förser benets celler med näring och syre.
6.Fråga: Vad är diskbråck?
Diskarna kan skadas om vi lyfter fel eller för tungt. Då kan delar av disken tränga ut mellan kotorna och trycka på en närv. Det kallas diskbråck.
7.Fråga: Hur förnyas skelettet?
När celler i benet dör ersätts de av nya. Det finns både celler som bygger upp och celler som bryter ner ben. Tack vare det kan benet ständigt byggas om.
8.Fråga: Vilka uppgifter har ledbrosk,ledvätskan och ledbanden?
Ledbbrosket är en hinna som gör att vi inte får ont. Led vätskan smörjs in emot ledytorna. Runt lederna sitter ett satkt band som kallas ledband.
9.Fråga: Rita ett skelett och namge så många ben som möjligt.
Testa dig själv 12.2
1.Fråga: Vad brukar man med ett gemensamt namn kalla flera organ som samarbetar
Svar: För att kroppen ska kunna klara av sina uppgifter måste olika celler,vävnader och organ samarbeta med varandra.Flera organ som samarbetar kalllas organsystem.
2.Fråga: Vad är ett signalämne?
Svar: Det är ett meddelane från en cell till en annan cell eller ifrån ett organ till ett annat organ.
3.Fråga: Beskriv några av kroppens organsystem och deras uppgifter.
Cirkulationsorgan=Blodet transporterar syre,näring och avfall till och från cellerna. Hjärtat pumpar runt blodet i blodkärl till cellerna i kroppen. Rörelseorgan= Skelettet ger stadga åt kroppen och skyddar de inre organen. Muskler får kroppens olika delar att röra sig och maten att föras framåt i tarmarna.
4.Fråga: Hur gör gör cellerna för att skicka meddelanden till celler i andra delar av kroppen?
Cellerna "pratar" med varandra med hjälp av signalämnen som skickas med blodet. Mottagaren på andra cellers yta tar emot signalämnena och för meddelandet in i cellkärnan.
5.Fråga: Ge några exempel på vad ett budskap från en cell till en annan kan innehålla för information.
Hela tiden skickas en mängd olika signalämnen till och från cellerna. De kan till exempel få cellen att tillverka mer av ett visst ämne eller få den att dela sig snabbare.
Svar: För att kroppen ska kunna klara av sina uppgifter måste olika celler,vävnader och organ samarbeta med varandra.Flera organ som samarbetar kalllas organsystem.
2.Fråga: Vad är ett signalämne?
Svar: Det är ett meddelane från en cell till en annan cell eller ifrån ett organ till ett annat organ.
3.Fråga: Beskriv några av kroppens organsystem och deras uppgifter.
Cirkulationsorgan=Blodet transporterar syre,näring och avfall till och från cellerna. Hjärtat pumpar runt blodet i blodkärl till cellerna i kroppen. Rörelseorgan= Skelettet ger stadga åt kroppen och skyddar de inre organen. Muskler får kroppens olika delar att röra sig och maten att föras framåt i tarmarna.
4.Fråga: Hur gör gör cellerna för att skicka meddelanden till celler i andra delar av kroppen?
Cellerna "pratar" med varandra med hjälp av signalämnen som skickas med blodet. Mottagaren på andra cellers yta tar emot signalämnena och för meddelandet in i cellkärnan.
5.Fråga: Ge några exempel på vad ett budskap från en cell till en annan kan innehålla för information.
Hela tiden skickas en mängd olika signalämnen till och från cellerna. De kan till exempel få cellen att tillverka mer av ett visst ämne eller få den att dela sig snabbare.
Kroppen
Kulleden har vi i armarna och i höften.
Vridleden har vi i armbågen.
Gångjärnsled har vi i armbågsleden.
Vridleden har vi i armbågen.
Gångjärnsled har vi i armbågsleden.
No-labb Fredag/Acke o Sabbe
9.Vem är varmast?
9 1.Sabbe
2. Acke
3.Simon
4.Julia Z
5.Casse
18.Späning i musklerna
När man har stått i en dörröppning och sedan går därifrån så lyfts armarna automatiskt upp.
6. Hår i mickroskåp
Håret i mickroskåp var ju dött så det var ju konstigt.
9 1.Sabbe
2. Acke
3.Simon
4.Julia Z
5.Casse
18.Späning i musklerna
När man har stått i en dörröppning och sedan går därifrån så lyfts armarna automatiskt upp.
6. Hår i mickroskåp
Håret i mickroskåp var ju dött så det var ju konstigt.
Testa dig själv 12.1
1.Förbräningen ger cellen energi.
2.Det krävs syre och bränsle.
3.Nervcell,fettcell,muskelcell
4.När någon får cancer har vissa celler tappat kontrollen över sin cell delning.De fortsätter att dela sig fast det inte behövs.
5.Cellembret fungerar som en sorts hud runt cellen. Den både skyddar cellen inre och är cellen kontakt med omgivningen.
6.Cellen avfall kommer till reningverket och sedan töms det ut ur cellen.
7.När celler av samma sort slår sig ihop bildar sig en vävnad.Olika vävnader bygger sedan upp kroppen organer.
8.Avslag i cellkärnan ger order till cellens fabriker att tillverka olika proteiner.Proteiner har många viktiga funktioner,bland annat som byggnads material i cellen.
2.Det krävs syre och bränsle.
3.Nervcell,fettcell,muskelcell
4.När någon får cancer har vissa celler tappat kontrollen över sin cell delning.De fortsätter att dela sig fast det inte behövs.
5.Cellembret fungerar som en sorts hud runt cellen. Den både skyddar cellen inre och är cellen kontakt med omgivningen.
6.Cellen avfall kommer till reningverket och sedan töms det ut ur cellen.
7.När celler av samma sort slår sig ihop bildar sig en vävnad.Olika vävnader bygger sedan upp kroppen organer.
8.Avslag i cellkärnan ger order till cellens fabriker att tillverka olika proteiner.Proteiner har många viktiga funktioner,bland annat som byggnads material i cellen.
Testa dig själv 15.1
1.Svar: Huden består av överhud,läderhud och underhud.
2.Svar: I underhuden lagras det mesta av vårt fett i fettceller.
3.Svar: Håret är döda celler därför gör det inte ont att klippa sig.
4.Svar: Längat ner i överhuden finns pigamentceller som gör att huden blir brun när vi solar.Den skyddar oss ifrån solen.
5.Svar: Rökning gör att huden åldras fortare och blir rynkig.
6.Svar: När kroppen blir för varm kan kroppstemperaturen sjunka om vi börjar svettas.När svetten avdunstar tar tar den värme ifrån kroppen.
7.Svar: Det är en hudcanser.
8.Svar:
9.Svar: Huden på insidan av våra händer och fötter har små upphöjdningar där finns det gott om svettporer.Tack vare dem kan vi få ett bra fuktat grepp.
2.Svar: I underhuden lagras det mesta av vårt fett i fettceller.
3.Svar: Håret är döda celler därför gör det inte ont att klippa sig.
4.Svar: Längat ner i överhuden finns pigamentceller som gör att huden blir brun när vi solar.Den skyddar oss ifrån solen.
5.Svar: Rökning gör att huden åldras fortare och blir rynkig.
6.Svar: När kroppen blir för varm kan kroppstemperaturen sjunka om vi börjar svettas.När svetten avdunstar tar tar den värme ifrån kroppen.
7.Svar: Det är en hudcanser.
8.Svar:
9.Svar: Huden på insidan av våra händer och fötter har små upphöjdningar där finns det gott om svettporer.Tack vare dem kan vi få ett bra fuktat grepp.
